Cry me a freaking river

Blödig much?
Grät när jag såg på "A walk to remember".
Grät när jag lyssnade på låten "Apologize".
Grät när jag såg videoklippet där Paul Potts gör sin första audition.

Ingen stolthet över huvudtaget. Inte en uns av stolthet.

Måste bara tillägga att jag obotligt kär i Alex Schulman.
Kände att det var rätt tillfälle att meddela er alla det.
Eller?

/H.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0