Ja, jag har en tendens att skriva lite för långa meningar, och bloggar, och rubriker.
Jag vet inte hur det är med er, men känns det inte lite mer prestigefyllt att ha en blogg.se än en webblogg.se. Jag hade en webblogg; http://rumpsmurf.webblogg.se, men det har alltid känts lite b-aktigt. Nu är jag här bland a-bloggarna och det känns helt klart mycket bättre.
Just det, jag har inte presenterat mig själv. Jag heter Hannah (nej, jag stavar inte egentligen med h på slutet och nej, jag bytte inte till det för att det blir samma namn åt båda hållen) och jag är en oseriös, rödhårig, stereotypisk 2000-tals-tonåring. Mina sex favoritmän heter Timberlake, Schulman, Ibrahimovic, Dr Spencer Reid, Daniel Karlsson och Spike. Min favoritsysselsättning är att äta. Jag är mörkrädd och hatar att tala inför publik.
Det är väl jag i ett nötskal, typ.
Den här dagen har bestått av en hel del intressanta saker som t ex; en fotograferande city-same, den obligatoriska huvudvärken, en gratis visning av filmen "This is England", ett höstvackert Muppsala och en burk nutella. Efter en halv burk nutella och ingen middag mår jag nu oerhört illa. Dessutom är jag både varm, trött och nervös. Varm är jag för att jag håller på att bli sjuk igen, trött är jag för att jag har sovit dåligt flera nätter i rad och nervös är jag för att jag ska vara med och redovisa ett arbete inför klassen imorgon. Usch.
Jaa, då var mitt första blogg.se-blogginlägg slut. Vad ska man säga? Hejdå? Godnatt?
Bestäm själva.
/H.
