nördnyberg

Ysch. Klockan är 10.54. 

Gissa vad?
I måndags gick jag till Ica i mina söta pyamasbyxor igen. Killen i kassan var jättetrevlig mot mig även om jag såg ut som ett freak. SCHMACK på han liksom.

Idag är det onsdag och jag är på ett smålustigt humör. Vet inte riktigt om jag känner för att krama eller förolämpa. Stort dilemma som följt mig genom hela dagen och gjort så att mitt humör pendlat avsevärt. Så vill passa på att be de som känner sig kränkta av mig om förlåtelse. Och jag vill verkligen be dem jag har kramat om förlåtelse. Det måste ha varit riktigt jävla läskigt, för jag kramas aldrig.

Anyway.
Jag känner nästan att jag mår bra nu. På alla sätt. Från alla perspektiv. Jag menar, jag är frisk, jag har riktigt bra kompisar, jag har lyckats återuppta lite tappad kontakt med folk, jag börjar komma mer in i klassen (och därmed upptäcker jag mer och mer hur jävla sköna de är) och hör på det här; skolan går fanimej bra till och med. Ingen ångest överhuvudtaget på flera dagar.
Eller ja, lite ångest har jag haft för att jag äter alldeles för mycket. Jag är så jävla okonsekvent vad gäller min diet. Jag tränar inte när jag säger att jag ska träna och ena sekunden tänker jag: "Ingen frukost, sallad till lunch, träna när jag kommer hem, middag och sedan i säng", och i nästa sekund ser tankegången ut såhär: "Ingen frukost, sallad till lunch, GODISGODISGODIS, FIKAFIKAFIKAFIKA, sitta vid datorn till halv två och sedan sova".
I totally hate myself.

Uff. Jag borde typ duka undan maten. Har käkat våfflor. Så jävla gott det är, till skillnad från skol-äckel-fisksmakande-pannkakorna (undrar om de steker pannkakorna och fisken i samma stekpanna?). Men just nu har jag fastnat här, skrivandes och lyssnandes på musik. Apropå musik, måste bara få uppmärksamma de absolut bästa låtarna ever. Och hittills. Och nu menar jag inte sådana låtar som man lyssnar på 453 ggr om dagen i kanske en månad och sedan glömmer, utan riktigt jävla stora, bra låtar som ALLTID håller.

(Från 16:e till 2:a plats kan jag inte ranka dem riktigt. På första plats har jag dock en låt, som jag anser är världens jävla bästa låt, någonsin.)

x Purple rain - Prince

x Stand by me - Ben E King

x Life on Mars - David Bowie

x Let it be - Beatles

x Fix you - Coldplay

x Unchained melody - Righteous Brothers

x Suspicious minds - Elvis Presley

x Nothing else matters - Metallica

x Bittersweet symphony - The Verve

x Beat on the brat - The Ramones

x Bridge over troubled water - Simon and Garfunkel

x Beautiful day - U2

x Seven nation army - The White Stripes

x California dreaming - The Mamas and the Papas

x Under pressure - Queen and David Bowie

AND THE NUMBER ONE, THE BEST SONG EVER IS:

x Hallelujah - Jeff Buckley !
Den här låten gör precis vad musik är meningen att göra. Den berör. Så in i helvete. (Och ja, jag vet att det är Leonard Cohen som gör orginalet, men jag tycker att Buckleys verison är bättre.)

Yeeeep. Nu var jag klar med det. Så jag kanske skulle ta och städa upp lite på rummet. Mamma kommer imorgon.
Gud hjälpe mig.

/H.

JAG HAR GJORT EN BROSCHYR OM SAMISK NÄRING I INDESIGN! DEN BLEV JÄTTESÖT! JAG SLUTAR OM FYRA MINUTER! SEDAN ÄR DET HELG! 

Fredag, 12.57. Tre timmar kvar av skoldagen. Känns långt.

Sitter och kollar på Buffy. Konstaterar att det är min absoluta favoritserie. Jag är totally kär i producenterna, manusskrivarna, regissörerna, skådespelarna och framför allt själva karaktärerna. Ouff <3

Förresten. Måste bara berätta om en klantighet.
Jag sitter i mitt rum och kollarpå tv. Kommer plötsligt på att jag har en halv 33cl's flaska med päronvodka/avslagen sprite i garderoben, så går därför till garderoben för att hämta den och hälla ut skiten. Skruvar upp korken för att lukta på det, och det luktar inte ens alkohol om det längre, utan bara päron. Ska precis gå in på toaletten för att hälla ut det, så snubblar jag av någon anledning på tröskeln och råkar i fallet hälla över mig flaskan med päronhelvetet i.
Så nu doftar jag starkt av päron. Toaletten med.



/H. - Klantskalle

Schnyggest man alive.



/H.

Tja. Klockan är 16.41 och här sitter jag och filurar. Har egentligen en massa saker som måste göras. Disken t ex, eller plocka upp kläder från golvet, eller skriva min ideologi-uppgift, eller plocka undan smöret, eller i alla fall vara ute och umgås med en levande människa.
Men, icke sa nicke.

Gick tidigare från skolan idag. Fick en till jävla krampattack i magen. Fick det i tisdags när vi var på bio, på natten mellan tisdag och onsdag och igår efter skolan. Det är helmysko, jag vet inte vad det är för något. Anne-Marit har rådit mig att gå och bajsa, men jag har försökt förklara för henne att det är inte den sortens ont i magen.
Det krampar fan upp från sidorna av magen till mellangärdet och sedan strålar det ut i ryggen. Det gör förfärligt jävla ont iaf.

Hah! Igår tränade jag för första gången på pinsamt lång tid. Det var äckligt jobbigt, men så jävla värt det. Ska sluta käka så överdrivet mycket också, så är jag smalish till sommaren (:

Imorgon är sista dagen i skolan på den här veckan. Ni fattar inte hur skönt det känns.  Vet inte om jag åker hem eller blir kvar i Uppsala med Anne-Marit. Har inte riktigt bestämt mig än. Vi får väl se.
Nu ska jag iaf duka undan smöret och mjölken, och sedan ska jag byta om till pyamas, dra täcket över mig och kolla på Buffy <3
Baj.

/H.

Kom nyss på att jag har utelämnat alla detaljer från resan till Jokkmokk, som blev resan till Porjus.
Japp.

Den 28 december satt jag mig på norrlandståget upp till Älvsbyn. Tågresan tog ca. 12-14 timmar och den tillbringade jag med att läsa Harry Potter och käka Sport. Det knastrade förjävligt i hela kupén när man tog en tugga av den där jävla Sporten.
Den 29 december klockan sex på morgonen anlände jag till mormor i Älvsbyn. Där hjälptes vi åt att bära min onödigt stora och tunga väska till bilen (jag lovar, den vägde säkert 30-40 kg, och det mina vänner, skulle komma att straffa mig senare). Hos mormor sov jag en stund, fortsatte läsa HP, kolla på tv, äta och umgås lite med min söta mormor. Framåt två-tiden kom moster Ingvor och hämtade oss för att köra oss till Boden, där jag sedan skulle ta en buss till Jokkmokk.
I Boden tog jag avsked från min söta släkt och hoppade på bussen. När jag försökte säga till busschaffören att jag inte skulle veta när jag var i Jokkmokk och att han gärna skulle kunna få säga till när vi var där, så rynkade han bara pannan och frågade mig; "Vars vill du?"
Då visste jag att jag var i norrbotten.

Närmare fyra-fem-sex (kommer inte ihåg) kom jag efter många om och men till Jokkmokk där töntish Anne-Marit väntade. Hon förklarade att deras hus i Jokkmokk hade de lånat ut till en släkting, så vi skulle vidare med en annan buss till ett litet litet ställe som hette Porjus. Väl framme tog jag av mig mina skitäckliga kläder som jag hade haft på mig i ett och ett halvt dygn och Anne-Marit stekte fiskpinnar. På kvällen satt vi framför tvn och bara hade det chill.

De resterande dagarna såg relativt likadana ut med några få undantag. Vi sov till två, stoppade i oss en jävla massa godis, gick ut med Shampoo (världens NÄST sötaste hund), lekte i snön med Ella (världens DEFINITIVT drygaste unge), lagade/åt skitgod mat, kollade på film, träffade Anne-Marits pals Leila & Isak, spelade monopol, drack Pommac (XD), spelade Bubbles, lyssnade på Dolly Parton (-.-), skrek när Kalla vann, åkte pulka, matade renarna, åkte runt i Porjus, shoppade på Ica i Jokkmokk, läste ut Harry Potter (<3) och skrattade en jävla massa.

Nyårsafton var egentligen inte så speciell. Vi skulle kanske varit tvugna att åka på renskiljning på nyårsdagsmorgonen, så vi kunde inte riktig dricka oss svinfulla. Så vi chillade mest. Spelade Monopol: Paradisön med Leila & Isak och drack Pommac mest. Helt klockrent! xD

Den 7 januari satte jag mig på tåget i Gällivare mot Uppsala igen. Hade världens mensvärk hela vägen hem, så det sög ju hästballe. Annars tycker jag att det är ganska soft att åka tåg i 14 timmar. Faktiskt.
Men när jag den 8 januari steg av tåget klockan elva i Uppsala så var helvetet fullbordat. Jag skulle bli tvungen att dra hem min 40-kilos-väska med min 10-kilos-väska på axeln och min 10-kilos-kasse i andra handen genom hela stan. Dessutom hade jag outhärdlig mensvärk och huvudvärk.
När jag kom fram till lägenheten hade jag inte bara utökat värk-ställena till ryggen, axeln, benen, fötterna och nacken, utan jag upptäckte att jag inte hade några nycklar hem heller.
Vill någon ens gissa vad jag tänkte just då?
Jag ringde i alla fall mamma, så kom hon med sina nycklar. Sedan kom jag in, tog en (två, tre, fyra..) ipren och gick och lade mig.
Nästa dag vaknade jag med samma gamla vanliga skolångest, men pallrade mig starkt till skolan i alla fall.

Sådär, nu har jag dragit det för er. Nu vet ni vad jag hade för mig på jullovet. Typ. Nu ska jag gå och lägga mig, för att orka upp till skolan imorrn. Vi ses hörrni.

/H.

Dramatisk inledning på sammanfattningen av ett dramatiskt år.

Förlåt för förseningen, men har varit allt för upptagen av ångest för att ha haft tid för att skriva. Men har tagit mig någorlunda samman nu, så det ska väl kunna bli något det här.

Året 2006 var ett av mina absolut bästa år. Det var året med tjejerna och alla upplevelser. Det var framförallt året med Emma och England. Så, ni förstår säkert att år 2007 hade mycket att leva upp till.
Och flera gånger levde det verkligen upp, som alla gånger med Amanda, som sportlovet hos Cissi, som sista tiden i skolan, som Tommys stuga, som Stockholm med Emma, som Stockholm med klassen, som Gotland, som Tyskland med pappa, som Justin Timberlake i Globen, som Storsjöyran, som våren/sommaren med Fiisen, som min födelsedag/första dagen i skolan, som mina nya bekantskaper Anne-Marit och Jenny-Maria, som Stockholm med Fiisen och Johanna, som julen och som nyåret i Porjus.

Mängdmässigt så har de bra sakerna dominerat över de dåliga år 2007. Men trots detta faktum är det de jävliga sakerna som har präglat det här året.
x Emmas kaosförhållande + försvinnande.
x Min emo-tolkning i början av året.
x Raseri, bitching och skitsnack - över och om Emma.
x Min patetiska lilla förälskelse.
x Höstens ångest och ensamhet.
x Mitt totala misslyckande.
x Åsas kollaps.
x Insikten av att jag har stora problem med mig själv. 

Jag vet inte alls hur jag ska formulera mig när jag beskriver förra året. Det är alldeles för mycket känslor som måste hanteras för att jag ska kunna sätta ord på allting, så hela inlägget blir lite sisådär om man ska bedöma utifrån en stilistisk synvinkel. Så ni får ursäkta.

Som avslut skulle jag bara vilja nämna de personer som gjorde år 2007 uthärdligt;
Mamma, pappa, Sookie, Stoffe, Amanda, Emma, Stephany, Therese, Johanna, Paulina, Sandra, Vewe, Cissi, Angelica, Matilda, Åsa, Sofie, Viktoria, Olle, Simon, Dennis, Morgan, Anne-Marit, Jenny-Maria, Bea, Mattias, Linda.

Thanks for this year, geeks :*

/H.

[x] [x] Holländsk mästare
[x] Holländska KNVB cupen
[x] Holländska supercupen
([x] [x]) [x] Italiensk mästare
[x] Italienska supercupen
[x] Årets spelare i Juventus
[x] Bäste utländske spelare i serie A
[x] Årets mest älskade spelare i Italien
[x] Årets svenske manlige forward
[x] [x] Guldbollenvinnare
[x] Årets svenske manlige idrottare
[x] Jerringpriset
...
[ ] Champions Leauge-mästare


"Först gick jag till vänster, det gjorde han också. Sedan gick jag höger, det gjorde han  också. Sedan gick jag vänster igen, och han gick och köpte korv."

/H. - Just nu är jag så lycklig att jag inte bryr mig om att jag har slut på toalettpapper.

Har fortfarande inte haft tid att skriva. Har inte det nu heller. JAG SKA, men inte riktigt än. Orkar inte än. 

Jag ska skriva. Jag ska skriva om resan till sameland och jag ska skriva någon slags årskrönika. Men nu orkar jag fan inte. Dessutom ska jag till skolan imorgon och jag har helt sned tidsrytm, så om jag ska få någon sömn överhuvudtaget så måste jag gå och lägga mig nu.

God jul och gott nytt år förresten.
Ja, i efterskott då.

/H.